Del 5 - Vad hände sen?

Hej, det var alldeles för länge sedan. Minns inte när jag var gör inne sist.  Jag anser att jag är en sluten människa,  har mycket känslor osv men visar inte så mycket utåt. 
Tänkte göra ett försök  åter igen att börja skriva, kan vara bra för mig som inte öppnar upp mig för någon. 
 
Jag ser att jag började skriva lite om en crush som inte fick något avslut. Tänkte börja skriva hur det slutade.
 
Tror det var på hösten , näst sista terminen på gymnasiet som jag fick en "underbar idé att skriva till min crush på Facebook. Förklara att han var min crush och förstod att jag inte var hans typ av tjej och massa annat dravel. Bad att få be hans Facebookvän. Han är ju världens snällaste så han liksom godtog det haha.... 
Jag trodde väl att han skulle lägga ut massa foton från sitt liv och kunde följa han på så sätt på FB. Ack ack... Han lade inte ut så mycket.
Faktum är att vi var facebook vänner i typ 8-9 år (Vi hade aldrig kontakt)  tills ganska nyligen i år (Tror jag) då han skapade en ny Facebook och tog bort sin gamla. Daaamn :)))) sjukaste är ju att vi aldrig pratade eller chattade för den delen, så det var bara jag som var naiv och trodde på mer saker. Jag antar att jag hade någon slags attraktion för honom men något djupare fanns inte. 
 
Ännu sjukare är att en vän fick reda på detta , hade ju typ hoppats att detta skulle bli begravt med mig bara. De är barndomskompisar btw. Hur som, hon var optimistisk och tyckte att jag skulle skriva till honom (var nog 2017 eller 2018). Efter mycket tvekande så skrev jag,  bad om ursäkt för vad jag "gjort" och snäll som han är så så han att det var lugnt , att vi alla gör misstag.
Om det hade slutat där så  hade det varit okey... men jag vet att jag frågade vad han jobbade med. Då tvärtvände det totalt. Han var inte intresserad. (Dvs han ville inte säga vad han jobbade med) Sen kan man ju tycka att  en sån smågrej inte är så stor deal att berätta (visste redan vad han jobbade med haha) men tydligen så var det stor deal för honom.
 
Aja hörrni. Det blir inte alltid sagor med lyckliga slut...